Kollade på klockan en extra gång. Det stämde. Hon var 02:39. Det blev en sen kväll på Harrys i Falkenberg igår. Showtime var satt till 22:00, vilket jag tyckte verkade aningen sent. Det gick att skönja lite semesterfylla här och var, men det var inget som störde. Det var cirka 60-70 i publiken och var uppdelad i fler olika grupper. Jag kunde urskilja två yngre tjejgäng, stockholmskillarna, någon barnfamilj och lite medelålders semesterfirare.
Olika ställen har olika koncept. En restaurangkedja i USA har servitriser som är barbröstade och åker rullskridskor. Harrys ben måste vara tegel, tegel och tegel. Det kanske är mysigt om man bara ska ut och äta. Det ger en lite gammaldags känsla, men kanske inte perfekt som stand-up lokal. Men när det närmsta från scen är en 150 cm hög tegelmur som är tre meter bort från scenen och därefter sitter publiken, då blir det svårare. Jag vill ha publiken i knäet. Det var utsatt några bänkrader längst fram, men de gapade tomma, förutom när Björn Johansson körde. Han lyckades få några kompisar att komma fram.
Jag var först ut på scen efter konferencier Erika Sjöwall, som driver klubben. Publiken var artig och lyssnande, men lät inte så mycket som man önskar. Jag fick slita, men gjorde det bra. Jag snackade en hel del med stockholmskillarna och tjejgängen som gav en hel del skratt. Men några bra raggningsknep hade de inte. Någon fick ett telefonsamtal och jag tog telefonen och gjorde en kul grej av det. Kvällens line-up var alla ense om att det var svårjobbat. En erfarenhet rikare. Efteråt kom en kille i publiken fram och tyckte det var jättebra. Han förstod inte varför de andra i publiken inte lät så mycket.
Efter mig körde Björn Johansson och sen pausen. Jag fick lite ribs och det satt perfekt. Därefter Pierre Mathisson och sen rundade Teresa Tönisberg av kvällen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar