2010-10-28, Kävlinge Stand-up, Värdshuset, Kävlinge

Igår var det återigen dags för Stand-up comedy på Kävlinge värdshus. Tyvärr var förhandsinformationen att det skulle vara dåligt bokat. Varpå vi ”bytat” lokal från teatern till en lite mindre restaurang del. Till slut blev vi åtta komiker plus konferencier då en, jag säger inte vem, gjort en lite sight-seeing via Lund och Landskrona. Men han kom fram till slut…till Kävlinge.

När jag tittade in i lokalen tio minuter före showstart så var det 11 tappra själar som satt utspridda i lokalen och åt. Från högtalarna ljöd melankolisk musik signerad Lionel Richie. Det kändes som den sista måltiden eller ett begravningskaffe. Kvällen höll på att rinna mig ur händerna innan den ens hade börjat. Dags att skrida till verket. Jag tryckte fram stolar längst framför scen och fick tjata lite, men fick fram 7-8 stycken. Några längre bak flyttade självmant fram. Sen drog vi på lite ösigare musik. Vips var det mycket bättre förutsättningar.

Några till trillade in och jag fick det till 21. Det ger ju vinst i Balck Jack. Var det ett tecken? Jag var konferencier och förklarade förutsättningarna, samt skämtade lite aktuellt och höjde nivån ytterligare med publiksnack. Det unga paret, dalmasen, tjejerna som inte var från Dösjöbro, mannen från Malmö och elektrikern som jobbade i Lund vävdes in i showen. Några killar var lite avvaktande, men de släppt ganska snabbt garden. Alla var med på noterna. De ville ha kul, de ville ha en dialog och de struntade blankt i att de inte var så många.

Den lite otacksamma uppgiften att vara först ut hade fallit på Joakim Andersson, som skötte sig mycket bra. Därefter prästen Jesper Mattsson, följt av Henrik Mattisson och Micke Hallqvist. Jag var lite orolig för att vi skulle bli lite korta i första akten, men icke vi tog paus kl 21.00 till varma applåder. Publiken var entusiastiska och det smittade av sig ytterligare på komikerna. Kanoninsatser rakt igenom och jag har nog aldrig sett alla vara bättre än igår.

Andra akten öppnade jag med lite publiksnack, där det högg till ordentligt. Jag hade säkert kunnat hålla på längre och fick stoppa mig. Danial Ali Akbar var först ut och blev en självklar publikfavorit. Jag hade skojat till det lite och kallat kvällen för ”Snövit och det sju dvärgarna”. Snövit var klädd i helsvart och heter Maggie Nilsson som följdes av den skruvade gamla gubben Sven Nilsson. Även dessa var klockrena. Kvällen kunde varit slut här. Alla hade varit nöjda ändå. Då var det dags för Ludde Samuelsson, som verkligen levererade. Kävlinge vek sig av skratt åt hans minspel och finurliga återkopplingar. Efter lite mer än 20 minuter tackade han för sig och fick stående ovationer. Imponerande.

Efteråt kom två ur publiken fram och high-fivade med mig och var supernöjda. Vi hade alla gjort Kävlinge bra mycket roligare. Efteråt var jag helt euforisk efter upplevelsen på Kävlinge Värdshus. Det var svårt att varva ned. Men det var det värt. Tack till alla som var där igår.